Bible Universe » Bible Study Guides

separator

Gud gjorde ritningarna

Gud gjorde ritningarna
Alla vet att för 4000 Är sedan, högst uppe pÄ berget Sinai, gav Gud Moses de Tio Budorden. Men vad de flesta inte vet, Àr att Gud samtidigt gav Moses planritnigarna pÄ en av de mest förunderliga byggnader som nÄgonsin byggts - nÀmligen tabernaklet. Och det mÄste ha varit en vÀldigt viktig byggnad, eftersom israeliterna inte fick lov att komma in i det förlovade landet innan den var fÀrdigbyggd. Detta unika, portabla tempel, representerade Guds boning bland sitt folk, och dess gudstjÀnster var en tre-dimensionell illustration av Guds frÀlsningsplan. En illustration som den nyfödda nationen av frigivna slavar kunde föstÄ. NÀr man tittar nÀrmare pÄ tabernaklets hemligheter, förstÄr man bÀttre hur Jesus frÀlser de förlorade och leder sin kyrka. Tabernaklet fungerar ocksÄ som nyckel till flera profetior. I det hÀr studiebrevet ska vi gÄ pÄ upptÀcksfÀrd i tabernaklet och upptÀcka dold symbolism. Ett spÀnnande Àventyr vÀntar!
Gud sjÀlv gav Moses ritningen till helgedomen.
Gud sjÀlv gav Moses ritningen till helgedomen.

1. Vad sa Gud till Moses att bygga?

"Och de skall göra Ät mig en helgedom, för att jag mÄ bo mitt ibland dem." 2 Mosebok 25:8.

Svar:   Herren bad Moses att bygga en helgedom - en speciell byggnad som skulle tjĂ€na som boning för himmelens Gud.

En kort beskrivning av tabernaklet
Tabernaklet hade ett elegant, tÀltliknande utseende (ca 5 x 15 m) dÀr Guds övernaturliga vÀsen hade sin boning, och dÀr speciella gudstjÀnster hölls. VÀggarna utgjordes av akaciebrÀder som stod upprÀtt i silversocklar och var överdragna med guld. (2 Mosebok 26:15-19, 29). Taket bestod av fyra lager: linne, gethÄr, vÀdursskinn och tahasskinn (2 Mosebok 26:1, 6-14). Tabernaklet hade tvÄ rum: det heliga och det allra heligaste. Ett tjockt draperi skilde de tvÄ rummen Ät. FörgÄrden utanför helgedomen var 100 alnar lÄng och 50 alnar bred (2 Mosebok 27:18). OmhÀgnaden var av fint linnetyg och hölls uppe av 60 kopparpelare. (2 Mosebok 27:9-16).

2. Vad menade Gud att folket skulle lÀra sig av helgedomen?

2. Vad menade Gud att folket skulle lÀra sig av helgedomen?

"Gud, i helighet [helgedomen] gÄr din vÀg; vem Àr en gud sÄ stor som Gud?" Psaltaren 77:14.

Svar:   Guds vĂ€g, eller frĂ€lsningsplan, visas i den jordiska helgedomen. Bibeln lĂ€r oss att allting som fanns i helgedomen eller som var förknippat med dess gudstjĂ€nster, symboliserade nĂ„got som Jesus skulle göra för att frĂ€lsa oss. Det hĂ€r betyder, att för att förstĂ„ frĂ€lsningsplanen, mĂ„ste vi förstĂ„ symboliken som Ă€r förknippad med helgedomen. DĂ€rför utgör detta studiebrev ett ytterst viktigt studium.

Syftet med helgedomen och dess gudstjÀnster var att visa frÀlsningsplanen.
Syftet med helgedomen och dess gudstjÀnster var att visa frÀlsningsplanen.

3. VarifrÄn fick Moses ritningarna till tabernaklet? Vad var det som man hade ritat av?

"Men en huvudpunkt i vad vi vill sÀga Àr detta: Vi har en översteprÀst som sitter pÄ högra sidan om MajestÀtets tron i himmelen, för att göra tjÀnst i det allraheligaste, i det sannskyldiga tabernaklet, vilket Herren har upprÀttat, och inte nÄgon mÀnniska." "I det att de tjÀnar i den helgedom som Àr en avbild och en skugga av den himmelska. Om en sÄdan fick ock Moses befallning genom en uppenbarelse, nÀr han skulle förfÀrdiga tabernaklet. Se till, heter det, att du gör allt efter den mönsterbild som har blivit dig visad pÄ berget." Hebreerbrevet 8:1-2, 5.

Svar:   Gud gav Moses detaljerade ritningar till tabernaklet. Ritningarna var en kopia av originalet i himlen, som var förebilden för Moses tabernakel.

4. Vilka inventarier fanns pÄ förgÄrden?

4. Vilka inventarier fanns pÄ förgÄrden?

Svar:   A. BrĂ€nnoffersaltaret dĂ€r djur offrades, var placerat direkt innanför ingĂ„ngen (2 Mosebok 27:1-8). Det hĂ€r altaret representerade Jesu kors. Djuret representerade Jesus, det största offret (Johannes 1:29).

B. BÀckenet, som var gjort av koppar, var placerat emellan altaret och ingÄngen till sjÀlva helgedomen. I detta tvÀttfat tvÀttade prÀsterna sina hÀnder och fötter innan de offrade eller gick in helgedomen (2 Mosebok 30:17-21 38:8).

Vattnet representerade reningen frÄn synd, eller pÄnyttfödelsen (Titus 3:5).

5. Vilka inventarier fanns i det heliga?

5. Vilka inventarier fanns i det heliga?

Svar:   A. SkĂ„debrödsbordet (2 Mosebok 25:23-30) representerade Jesus, livets bröd (Johannes 6:51).

B. Den sjuarmade ljusstaken (2 Mosebok 25:31-40) representerade Jesus, vÀrldens ljus (Johannes 9:5 1:9). Oljan representerade den Helige Ande (Sakarja 4:1-6 Uppenbarelseboken 4:5).

C. Rökelsealtaret (2 Mosebok 30:7-8) representerade Guds folks böner (Uppenbarelseboken 5:8).

NÄdastolen representerar Guds tron i himlen, som Àven dÀr Àr placerad mellan tvÄ Ànglar.
NÄdastolen representerar Guds tron i himlen, som Àven dÀr Àr placerad mellan tvÄ Ànglar.

6. Vilka inventarier fanns i det allra heligaste?

Svar:   Förbundsarken var det enda som fanns i det allra heligaste (2 Mosebok 25:10-22). Den var en lĂ„da, eller kista, av akacietrĂ€ överdragen med guld. OvanpĂ„ kistan stod tvĂ„ Ă€nglar som var gjorda helt av guld. Mellan dessa Ă€nglar befann sig nĂ„dastolen (2 Mosebok 25:17-22), platsen för Guds övernaturliga nĂ€rvaro. Den symboliserade Guds tron i himlen, som ocksĂ„ Ă€r placerad mellan tvĂ„ Ă€nglar (Psaltaren 80:1).

Inuti arken fanns Guds tio budord. De representerar Guds karaktÀr, som han befÀster i sitt folks hjÀrtan.
Inuti arken fanns Guds tio budord. De representerar Guds karaktÀr, som han befÀster i sitt folks hjÀrtan.

7. Vad fanns inuti arken?

Svar:   De Tio Budorden som Gud med sitt finger skrev pĂ„ stentavlor, och som hans folk alltid skulle lyda (Uppenbarelseboken 14:12), lĂ„g inuti arken (5 Mosebok 10:4-5). Men att nĂ„dastolen stod ovanpĂ„ budorden skulle visa att sĂ„ lĂ€nge som Guds folk bekĂ€nde och övergav sina synder (OrdsprĂ„ksboken 28:13), sĂ„ skulle de ges nĂ„d genom det blod som prĂ€sten stĂ€nkte pĂ„ nĂ„dastolen. (3 Mosebok 16:15-16). Djurets blod representerade Jesus blod som utgjöts för oss för att vi skulle fĂ„ förlĂ„telse (Matteus 26:28; Hebreerbrevet 9:22).

Offerdjuren representerade Jesus, som offrade sitt liv för alla oss mÀnniskor.
Offerdjuren representerade Jesus, som offrade sitt liv för alla oss mÀnniskor.

8. Varför var djuroffer nödvÀndigt i helgedomstjÀnsten pÄ Gamla Testamentets tid?

"SÄ renas enligt lagen nÀstan allting med blod, och utan att blod utgjutes ges ingen förlÄtelse." Hebreerbrevet 9:22. "Ty detta Àr mitt blod, förbundsblodet, som varder utgjutet för mÄnga till syndernas förlÄtelse". Matteus 26:28.

Svar:   Att offra djuren var nödvĂ€ndigt för att hjĂ€lpa mĂ€nniskorna att förstĂ„ varför Jesu blod mĂ„ste till, för att deras synder skulle kunna bli förlĂ„tna. Den nakna och bittra sanningen Ă€r att straffet för synd Ă€r evig död (Romarbrevet 6:23). Eftersom vi alla har syndat sĂ„ borde vi alla dö. Om det inte hade varit för att Jesus erbjöd sitt fullkomliga liv för att betala dödsstraffet för alla mĂ€nniskor, sĂ„ hade Adam och Eva dött med en gĂ„ng (Uppenbarelseboken 13:8). Efter syndafallet krĂ€vde Gud ett offerdjur (1 Mosebok 4:3-7). Syndaren skulle döda djuret med sina egna hĂ€nder (3 Mosebok 1:4, 5). Det var en blodig och obehaglig upplevelse som efterlĂ€mnade ett outplĂ„nligt intryck hos syndaren som dĂ„ pĂ„ allvar förstod konsekvensen av synd (evig död). Personen förstod hur desperat han behövde en FrĂ€lsare och ett stĂ€llföretrĂ€dare. Utan en FrĂ€lsare fanns det inte nĂ„got hopp om frĂ€lsning.

Genom symbolen med det slaktade djuret, visade offersystemet att Gud var beredd att ge sin ende Sons liv för vÄra synder (1 Korinterbrevet 15:3). Jesus skulle inte bara bli deras FrÀlsare och rÀddare utan Àven deras stÀllföretrÀdare (Hebreerbrevet 9:28). NÀr Johannes Döparen sÄg Jesus sade han, "Se, Guds Lamm, som borttager vÀrldens synd!" Johannes 1:29. MÀnniskor pÄ Gamla Testamentets tid sÄg fram emot korset för frÀlsning. Vi, idag, ser tillbaka pÄ Golgata för vÄr frÀlsning. Det finns ingen annan vÀg till frÀlsning (ApostlagÀrningarna 4:12).

Genom att offra djur lÀrde man sig den grymma sanningen om att synd skulle komma att kosta Jesus livet.
Genom att offra djur lÀrde man sig den grymma sanningen om att synd skulle komma att kosta Jesus livet.

9. Hur offrades djuren under helgedomstjÀnsten, och vilken betydelse hade det?

"Och han skall lÀgga sin hand pÄ brÀnnoffersdjurets huvud sÄ blir det vÀlbehagligt, och försoning bringas för honom." "Och han skall slakta det vid sidan av altaret, norrut." 3 Mosebok 1:4, 11.

Svar:   NĂ€r en syndare förde med sig ett offerdjur till templets ingĂ„ng, sĂ„ gav prĂ€sten honom en kniv och ett fat. Syndaren lade sina bĂ„da hĂ€nder pĂ„ djurets huvud och bekĂ€nde sina synder. Detta symboliserade överförandet av synden frĂ„n syndaren till djuret. DĂ€refter ansĂ„gs syndaren vara oskyldig och djuret skyldigt. Eftersom djuret, symboliskt sett, nu var skyldigt, mĂ„ste det nu betala syndens lön - döden. Genom att med egna hĂ€nder slakta offerdjuret, fick syndaren pĂ„ ett högst pĂ„tagligt sĂ€tt lĂ€ra sig att synden orsakade ett oskyldigt djurs död och att hans synder skulle komma att orsaka den oskyldige Jesus död.


10. Vad gjorde prÀsten med blodet frÄn offerdjuret nÀr det offrades för en hel församlings synder? Vad skulle det symbolisera?

”Och den smorde prĂ€sten skall bĂ€ra nĂ„got av tjurens blod in i uppenbarelsetĂ€ltet, och prĂ€sten skall doppa sitt finger i blodet och stĂ€nka sju gĂ„nger inför Herrens ansikte, vid förlĂ„ten.” 3 Mosebok 4:16-17.

Svar:   NĂ€r ett djur offrades för en hel församlings synders skull, sĂ„ tog prĂ€sten, som representerade Jesus (Hebreerbrevet 3:1), blodet med sig in i helgedomen och stĂ€nkte det framför draperiet (förlĂ„ten) som skilde de tvĂ„ rummen Ă„t. PĂ„ andra sidan förlĂ„ten hade Guds nĂ€rvaro sin boning. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt överfördes synderna pĂ„ ett symboliskt sĂ€tt frĂ„n församlingen till helgedomen. Genom att göra sĂ„ med blodet visade prĂ€sten församlingen pĂ„ vad Jesus gör i himlen för vĂ„r skull just nu. Efter att ha dött pĂ„ korset för vĂ„ra synders skull, och uppstĂ„tt frĂ„n de döda, for Jesus upp till himlen för att i egenskap av vĂ„r översteprĂ€st frambĂ€ra sitt blod i den himmelska helgedomen (Hebreerbrevet 9:11-12). Vad prĂ€sten pĂ„ jorden gjorde med offerdjurets blod representerar Jesus nĂ€r han med sitt blod stryker ut alla vĂ„ra synder ur den himmelska boken. Det betyder att vĂ„ra synder endast kan förlĂ„tas nĂ€r vi bekĂ€nner dem i hans namn (Johannes 1:9).

Med Jesus som offer i vÄrt stÀlle, fÄr vi ett helt nytt och förÀndrat liv dÀr alla vÄra synder Àr förlÄtna.
Med Jesus som offer i vÄrt stÀlle, fÄr vi ett helt nytt och förÀndrat liv dÀr alla vÄra synder Àr förlÄtna.

11. PÄ vilka tvÄ sÀtt tjÀnar Jesus sitt folk, baserat pÄ gudstjÀnsten i helgedomen? Vilka fantastiska fördelar fÄr vi ta emot genom hans kÀrleksfulla tjÀnande?

”Vi har ock ett pĂ„skalamm, som Ă€r slaktat, nĂ€mligen Kristus.” 1 Korinterbrevet 5:7. ”Eftersom vi nu har en stor översteprĂ€st, som har farit upp genom himlarna, nĂ€mligen Jesus, Guds Son, sĂ„ lĂ„t oss hĂ„lla fast vid bekĂ€nnelsen. Ty vi har inte en sĂ„dan översteprĂ€st som ej kan ha medlidande med vĂ„ra svagheter, utan en som har varit frestad i allting, likasom vi, dock utan synd. LĂ„t oss dĂ€rför med frimodighet gĂ„ fram till nĂ„dens tron, för att vi mĂ„ undfĂ„ barmhĂ€rtighet och finna nĂ„d, till hjĂ€lp i rĂ€tt tid.” Hebreerbrevet 4:14-16.

Svar:   Jesus Ă€r bĂ„de offret för vĂ„ra synder och vĂ„r himmelske prĂ€st. Att Jesus dog i vĂ„rt stĂ€lle, som vĂ„rt offerlamm, och att han nu tjĂ€nstgör som vĂ„r himmelske prĂ€st, Ă€r tvĂ„ otroliga mirakel som kommer oss till godo genom:

A. En livsförÀndrande upplevelse som kallas pÄnyttfödelse, dÄ alla vÄra gamla synder blir förlÄtna (Johannes 3:3-6 Romarbrevet 3:25).

B. Kraft att leva rÀttfÀrdigt bÄde nu och i framtiden (Titus 2:14 Filipperbrevet 2:13).

Dessa tvÄ mirakel gör en mÀnniska rÀttfÀrdig - vilket innebÀr att en rÀtt och riktigt relation finns mellan Gud och mÀnniskan. Det Àr helt omöjligt för en person att bli rÀttfÀrdig genom egna gÀrningar, eftersom rÀttfÀrdighet krÀver mirakel som bara Jesus kan Ästadkomma (ApostlagÀrningarna 4:12). En person blir rÀttfÀrdig genom att förlita sig pÄ att Jesus gör för honom vad han inte kan göra sjÀlv.

Det Ă€r detta som det bibliska uttrycket ”rĂ€ttfĂ€rdighet genom tro” betyder. Jag ber Jesus om att han ska bli den som bestĂ€mmer i mitt liv och jag förlitar mig pĂ„ att han utför de mirakel som behövs, samtidigt som jag pĂ„ alla sĂ€tt samarbetar med honom. Denna rĂ€ttfĂ€rdighet, som pĂ„ ett mirakulöst sett utförs för mig och i mig av Jesus, Ă€r den enda sanna rĂ€ttfĂ€rdighet som finns. All annan typ av rĂ€ttfĂ€rdighet Ă€r falsk.

Genom sina mirakel gör Jesus sÄ att vi med glÀdje bara gör det som behagar Gud.
Genom sina mirakel gör Jesus sÄ att vi med glÀdje bara gör det som behagar Gud.

12. Vilka sex underbara löften ger Bibeln betrÀffande den rÀttfÀrdighet som Jesus erbjuder oss?

Svar:   A. Han utplĂ„nar vĂ„ra gamla synder och rĂ€knar oss som skuldfria. (Jesaja 44:22 Johannes 1:9).

B. I begynnelsen var vi skapade till Guds avbild (1 Mosebok 1:26-27). Jesus lovar att Äter göra oss till Guds avbild (Romarbrevet 8:29).

C. Jesus gör sÄ att vi vill leva rÀtt och riktigt och ger oss sin kraft sÄ att vi faktiskt kan det (Filipperbrevet 2:13).

D. Genom sina mirakel gör Jesus sÄ att vi med glÀdje bara gör det som behagar Gud. (Hebreerbrevet 13:20-21 Johannes 15:11).

E. Genom att tillgodorÀkna oss sitt syndfria liv och försonande död sÄ tar Jesus bort den dödsdom som hÀngde över oss (2 Korinterbrevet 5:21).

F. Jesus tar ansvaret för att vi förblir trogna tills han kommer tillbaka för att ta med oss till himlen. (Filipperbrevet 1:6 Judas 1:24).

Jesus Ă€r redo att uppfylla alla dessa löften i ditt liv. Är du redo? Böj dina knĂ€n dĂ€r du Ă€r just nu och be honom att leda ditt liv. Han sviker dig inte.

VÄr roll i frÀlsningen Àr att villigt och kÀrleksfullt följa Jesus vart Àn Han leder oss.
VÄr roll i frÀlsningen Àr att villigt och kÀrleksfullt följa Jesus vart Àn Han leder oss.

13. Har en person egentligen alls nÄgon roll att fylla nÀr det gÀller att bli rÀttfÀrdig genom tro?

”Inte kommer var och en in i himmelriket, som sĂ€ger till mig: 'Herre, Herre', utan den som gör min himmelske Faders vilja.” Matteus 7:21.

Svar:   Ja, Jesus sĂ€ger att vi mĂ„ste göra hans Faders vilja. PĂ„ Gamla Testamentets tid fortsatte en omvĂ€nd person att bĂ€ra fram offerlamm för att visa att han Ă„ngrade sina synder och att han helhjĂ€rtat önskade att Gud skulle leda honom genom livet.

Eftersom vi sjÀlva inte kan utrÀtta de mirakel som krÀvs för att bli rÀttfÀrdiga, sÄ behöver vi dagligen Äteranknyta till Jesus (1 Korinterbrevet 15:31). Vi mÄste be honom komma in i vÄra liv och utföra dessa mirakel. Vi mÄste vara villiga att lyda och att följa Jesus vart Àn han leder oss (Johannes 12:26 Jesaja 1:18-20).

Synd gör att vi vill göra saker pÄ vÄrt eget sÀtt (Jesaja 53:6), och att vi gör uppror mot Gud pÄ samma sÀtt som Satan en gÄng gjorde (Jesaja 14:12-14). Att tillÄta Jesus att styra vÄra liv Àr ibland lika svÄrt och gör ibland lika ont som att fÄ ett öga utstucket eller en arm avryckt (Matteus 5:29-30). Synd Àr nÀmligen beroendeframkallande och detta beroende kan endast besegras av Guds mirakulösa kraft (Markus 10:27).

MĂ„nga tror att Jesus kommer att ta med sig alla som sĂ€ger sig vara frĂ€lsta, till himlen, oavsett hur de lever. Men sĂ„ Ă€r det inte. Det Ă€r en av Satans lögner. En kristen mĂ„ste följa Jesus sĂ€tt att leva (1 Petrus 2:21). Kraften i Jesu blod kan Ă„stadkomma detta för oss (Hebreerbrevet 13:12), men bara om vi lĂ„ter Jesus ha full kontroll över vĂ„ra liv och om vi med glĂ€dje följer honom vartĂ€n han leder oss—Àven om stigen ibland Ă€r stenig och krokig (Matteus 7:13-14, 21).

Herrens bock representerade Jesus som skulle dö för vÄra synder.
Herrens bock representerade Jesus som skulle dö för vÄra synder.

14. Kan du hjÀlpa mig att förstÄ det dÀr med försoningsdagen?

Svar:   A. En gĂ„ng om Ă„ret, pĂ„ försoningsdagen, hölls i Israel en högtidlig sammankomst. (3 Mosebok 23:27). Alla skulle erkĂ€nna sina synder pĂ„ den dagen. De som vĂ€grade blev för evigt förvisade frĂ„n Israel. (3 Mosebok 23:29).

B. TvÄ bockar valdes ut: En var Herrens bock den andra var syndabocken och representerade Satan (3 Mosebok 16:8). Herrens bock dödades och offrades för folkets synder. (3 Mosebok 16:9). Men pÄ den hÀr dagen tog man blodet in i det allra heligaste och stÀnkte pÄ och framför nÄdastolen (3 Mosebok 16:14). Endast pÄ denna sÀrskilda försoningsdag fick översteprÀsten gÄ in i det allra heligaste och stÄ inför Gud vid nÄdastolen.

Blodet som stÀnktes (symboliken för Jesu offer) accepterades av Gud, och folkets alla synder överfördes frÄn helgedomen till översteprÀsten. Han överförde dÀrefter alla dessa bekÀnda synder till syndabocken, som man förde ut i öknen (5 Mosebok 16:16, 20-22). PÄ detta sÀtt renades helgedomen frÄn folkets synder som hade blivit överförda med blodet som hade stÀnkts framför förlÄten och samlats dÀr under Äret.

Israels försoningsdag var en symbol för den slutliga domen, den som för alltid och för hela universum kommer att avgöra frÄgan om synden.
Israels försoningsdag var en symbol för den slutliga domen, den som för alltid och för hela universum kommer att avgöra frÄgan om synden.

15. Symboliserar eller Äterspeglar försoningsdagen en del av Guds stora frÀlsningsplan, precis som resten av den jordiska helgedomstjÀnsten gjorde?

”AlltsĂ„ var det nödvĂ€ndigt att avbilderna av de himmelska tingen renades genom sĂ„dana medel men de himmelska tingen sjĂ€lva mĂ„ste renas genom bĂ€ttre offer Ă€n dessa.” Hebreerbrevet 9:23.

Svar:   Ja. Den dagens gudstjĂ€nst pekade pĂ„ hur synden utplĂ„nas i den himmelska helgedomen av den verklige översteprĂ€sten. Genom att med sitt blod mĂ€rka de som stĂ„r skrivna i livets bok, sĂ„ befĂ€ster Kristus mĂ€nniskornas beslut att för alltid tjĂ€na honom. Precis som Israels Yom Kippur, symboliserar denna speciella dag jordens slutgiltiga försoning. Tack var denna urĂ„ldriga Ă„rliga försoningsdag Ă€r Ă€r hela mĂ€nskligheten försĂ€krad om att vĂ„r trogne översteprĂ€st Jesus fortfarande medlar för sitt folk i himlen och att han Ă€r redo att utplĂ„na synderna hos alla dem som förtröstar pĂ„ Jesu blod. Den sista försoningen leder till den slutgiltiga domen, vilken kommer att avgöra varje enskild mĂ€nniskas liv, antingen för liv eller för död.

Viktiga hÀndelser
I de nÀsta tvÄ studieguiderna kommer du att upptÀcka hur symboliken i den jordiska helgedomen och speciellt i försoningsdagen, symboliserade viktiga hÀndelser vid tidens Ànde, vilka styrs utifrÄn den himmelska helgedomen.

Datumet för domen
I nÀsta studieguide kommer vi att undersöka en viktig profetia i Bibeln dÀr Gud bestÀmmer ett datum dÄ domen i himlen ska börja. Minst sagt spÀnnande!


16. Jag vill ta emot Jesus, hans rÀttfÀrdighet, förlÄtelse och rening frÄn synd. Jag tror pÄ att hans kraft hjÀlper mig att leva rÀtt bÄde nu och i framtiden.

Svar:   


TestfrÄgor

1. Det fanns bara tvÄ saker pÄ helgedomens förgÄrd. Vilka? (2)


_____   NĂ„dastolen.
_____   TvĂ€ttfat.
_____   Stolar.
_____   BrĂ€nnoffersaltaret.

2. Guds nÀrvaro hade sin boning pÄ nÄdastolen. (1)


_____   Ja.
_____   Nej.

3. Den sjuarmade ljusstaken representerade (1)


_____   Jesus, vĂ€rldens ljus.
_____   Jesu andra ankomst.
_____   Det nya Jerusalems glittrande murar.

4. Syftet med helgedomen och dess gudstjÀnster var att (1)


_____   HjĂ€lpa mĂ€nniskor att förstĂ„ Ă€nglar.
_____   Förse mĂ€nniskorna med kött.
_____   Symbolisera frĂ€lsningsplanen

5. Vem bestÀmde hur helgedomen skulle se ut? (1)


_____   Noa.
_____   En Ă€ngel.
_____   Aron.
_____   Gud.

6. De tio budorden fanns inuti förbundsarken. (1)


_____   Ja.
_____   Nej.

7. Det slaktade offerdjuret representerade (1)


_____   Den Helige Ande.
_____   Krig.
_____   Jesus.

8. PÄ vilka tvÄ sÀtt, med exempel frÄn helgedomstjÀnsten, tjÀnar Jesus oss nu? (2)


_____   Kung.
_____   Offerlamm.
_____   Ă–versteprĂ€st.
_____   HĂ€rskare av Universum.

9. Vilka av följande pÄstÄenden Àr riktiga vad gÀller den jordiska helgedomen? (2)


_____   Den hade tre rum.
_____   Det var en tĂ€ltliknande byggnad.
_____   Storleken var 30 x 150 meter.
_____   FörgĂ„rden omhĂ€gnades av kopparpelare och linnetyg.
_____   Taket var gjort av egyptiska lerpannor.
_____   TvĂ€ttfatet stod i det allra heligaste.

10. RÀttfÀrdighet genom tro Àr den enda sanna rÀttfÀrdigheten. (1)


_____   Ja.
_____   Nej.

11. RÀttfÀrdighet genom tro kommer frÄn (1)


_____   MĂ€nniskans gĂ€rningar.
_____   Dopet.
_____   Tro pĂ„ Jesus Kristus, och inget annat.

12. Vem var det som dödade offerdjuret som syndaren kom med? (1)


_____   Gud.
_____   PrĂ€sten.
_____   Syndaren.

13. Vilka pÄstÄenden Àr sanna vad det gÀller rÀttfÀrdigheten som Jesus erbjuder? (3)


_____   Den Ă„terskapar oss till Guds avbild.
_____   Den Ă€r inte mirakulös.
_____   VĂ„ra goda gĂ€rningar utgör en viktig del av den.
_____   Den raderar ut vĂ„ra tidigare synder.
_____   Den ger oss lĂ€ngtan till att leva rĂ€tt.

14. Vilka av följande pÄstÄenden Àr sanna vad det gÀller försoningsdagen? (4)


_____   Den intrĂ€ffade en gĂ„ng i mĂ„naden.
_____   Det var en domens dag.
_____   Det var en dag med spel och nöjen.
_____   Den symboliserade den slutgiltiga domen.
_____   Syndabocken symboliserade Satan.
_____   Blodet togs med in i det allra heligaste.

15. RÀttfÀrdighet betyder ett riktigt förhÄllande till Gud. (1)


_____   Ja.
_____   Nej.

16. Genom att slakta ett djur förstod folket att syndens lön var döden för alla mÀnniskor. (1)


_____   Ja.
_____   Nej.

Free Bible School

Bible School
Enroll in our Free Online Bible School Today!
Start your first lesson now!


Christian Hymns



Freebie!

Ultimate Resource
Request your free book, Ultimate Resource, today and learn how to study the Bible
Get It Now!


Back To Top